Min berättarblogg

Snart midsommar. Här får vi följa Calle Schewen och Neptunus på äventyr. När Neptunus fastnade på kroken. Men hej, alla vänner som gästa min ö, jag är både nykter och klok. När morgonen gryr skall jag volma mitt hö och vittja tvåhundrade krok. Fördöme dig, skymning, och drag nu din kos. Det brinner i martallens topp! Här dansar Calle Schewen med Roslagens ros, han dansar till solen går opp! Calles blårandiga nattskjorta snodde runt benen när han skuttade ut från sjöboden och snubblade fram på bryggan. Den lilla metallpluntan hoppade i takt i den sladdriga bröstfickan. Han nynnade på gårdagens melodi och kisade mot solen som redan hängde i den högsta tallen vid havet. Hm, tänkte han, nu är jag sent ute att ta upp abborrarna till lunchen med Rönnerdahl. Det kluckade mot ekan som låg förtöjd vid bryggan. Öskaret simmade runt ovanför durken. Calle höll sig i relingen när han med böjd rygg steg i båten för att inte halka. Nattskjortans nederkant sög direkt upp vatten o

Nu behöver vi lite iskyla efter bastuvärmen ... Iskyla Månens silverstrålar lyser upp hennes väg till stugan.   Kängorna halkar hit och dit på stigen. Hon har inte bråttom. Helgen är hennes egen och inget får störa henne. Hon behöver tänka och finna sig själv utan någon inblandning.   Väl framme vid trappan stampar hon av sig snön och borstar trappstegen med kvasten fram till dörren. Nyckelns metall biter hennes hand när hon tar av sin lovikkavante för att låsa upp. När hon öppnar dörren drar hon in ett djupt andetag för att värma näsborrarna. Men, istället drar sommarstugekylan med sin ruttna lukt rakt in i kroppen på henne och hon hostar upp slemmet från lungorna. Hon darrar till och kliver in i stugan för att känna på elementen. De tittar sömnigt på henne som om de bara vill vara i fred och inte behöva ta av sin energi för att värma hennes. Hon går fram till proppskåpet för att slå på värmen. Hon väntar på de välbekanta knäppningarna från elementen när värmen börjar sp